Obs. [f. BLAND v.2 + -ING1.] Flattery, blandishment.

1

c. 1315.  Shoreham, 14. That he may nauȝt y-weid be With blanding ne with boste.

2

1340.  Ayenb., 10. Þet is zenne of blondingge, oþer of lozengerie.

3