Obs. Forms: 1 frymð (? erroneously frumð), frymðo, 2 fremð, 2–3 frumð, south. vrumð, Orm. frummð. [OE. frymð, Northumb. frymðo, fem. f. frum adj., original.] Beginning.

1

c. 950.  Lindisfarne Gospels, Matt. xxv. 34. From frymðo middanȝeardes.

2

a. 1000.  Elene, 345 (Gr.). Frumða god.

3

a. 1000.  Boeth. Metr., xi. 75. Hi … sculon þone ilcan ryne eft ȝecyrran þe æt frymðe.

4

c. 1200.  Ormin, 18555. Þiss wass i frumðe wiþþ soþ Godd.

5

a. 1225.  Ancr. R., 104. Ich seide … iðe frumðe of þis tale.

6

12[?].  The Duty of Christians, 30, in O. E. Misc., 142.

        He [Crist] hit haueþ al bi-þouht
    þe frumþe to þon énde.

7